En jobbig tid

helgen som passerade skedde en av Borås mest tragiska olycka på länge, tre tjejer dog och en ligger på sjukhus med allvarliga skador i en bilolycka.. kände dom nästan bara som "krökar" kompisar, men många av mina nära vänner stod dom nära.. även ifall ja nyss gått igenom processen av att förlora en väldigt nära person så vet ja inte riktigt hur ja ska hantera deras djupa sorg.. visst ja sörjer också, men inte lika starkt.. samtidigt som ja inte tar det hårt så kommer en massa andra känslor (som är jobbiga) som bubblar upp och påminner en om saker man vill förtränga.. hela stämningen på skolan är dött, hälften av alla är borta, hälften av dom som är här gråter hur mycket som helst, så ska man försöka finnas för alla som dom fanns för mig, men ja vet inte hur.. den situationen är jätte jobbig och frustrerande.. även ifall jag själv vet vad man behöver och vill höra kan jag inte uttrycka mig riktigt.. men det verkar som om att jag gör något för att förbättra för dom...